Vaknade kl:6 och en så länge känns det helt ok med denna morgon! Lite kaffe och ett antal ciggaretter har även fått starta denna morgon som alla mina andra! Orolig är jag...43 år och redan högt blodtryck och saknad av natrium salter i blodet, vad det nu kan betyda! Skönt ändå att läkarna ändå hitta nått som kanske kan förklara min trötthet och helt avsaknad av enrgi, men om jag kommer få nån vidare hjälp med detta konstaterande är ju tvekasamt! Har ju varit inne i sjukvårdens rullningar sedan 10 års åldern, men fortfarande inte fått nån hjälp. Så det vore väll att tro på ett under om nått sånt skulle ske! "Lyckopiller" i all ära men fördagen har jag tvärslutat, får se om jag kommer orka ta mig igenom detta levande! Det är verkligen som att välja pest eller kolleria...Antingen är man fångad i paniken som sköljer hela ens liv eller så äter man tabletter som får en att inte ens orka gå ur sängen, eller ens ta sig till läkarn och säga att dom inte funkar! All glädje ork försvinner och jag är  bara ännu ett till offer som fogar sig och håller sig undan sjukvården. Tyvärr håller man sig ju även undan sitt eget liv!  Man bara tuggar i sig vad man blir tillsagd och sover och sover och åter sover, sen var jag, det lilla problemet ur världen. Undra hur många år jag legat på soffan och bara sovit...borde det inte finnas nått som fungerar??????

Kramar Jean