Gomorron...Länge sen nu, men jag har haft ett liv utanför datorn ;)

Evigheter sen, men nu har jag äntligen fått lite energi!

Den kom smygande i takt med att jag nu vet vad som är fel på min Lilleman. Vetrinären ringde i Onsdags 27/10 och dom hade odlat och sett att det inte var en hjärnhinneinflamation som pencelin tog på. Dom informerade att det kommer bli en lång, och ev en livslång behandling. Men att han dock har en chans att få må bra. Först hamna jag i en liten chock och i ren panik av att läsa alla biverkningar kortison kan ge. Men med ett samtal till Strömsholm och vänner, så vart jag något lugnad och införstådd att jag verkligen inte hade nått val. Nu har paniken övergått i ett lugn i att veta och att han nu blir behandlad med rätt medecin och funkar det inte, så funkar det inte.

Jag vill tro att han kommer bli bra, om inte...Den dagen den sorgen! Inte ta ut nått nu!

Idagsläget och ett par dagar tillbaks, mår han inte alls bra! Nån dag här och där har han känts något bättre men nu dom sista dagarna, snarare sämre. Tror det är kortisonet som gör det, och inbillar mig att det är nu medecinen kanske verkligen gör sin rätta verkan, så nu tar vi det lugnt och avaktar och ser.

Vart kommer då det här lugnet ifrån??? Ja, allt börja nog med att jag fick en lyckosten och en välgångsklocka i present...Helmysko och helt magiskt! 

Låter säkert lite flummigt, men hur som har det hjälp mig! Ja och sen dess har det bara flytit på och det ena har gett det andra.

Fått massa saker gjort. Städat, putsa fönster, fått på mig kläder sen i fredags, varit social i massor och haft riktigt trevliga stunder.

Jag som nästan börja tro att jag va folkskygg ;)

(Mina nyputsade sovrums fönster...Änglalikt ljust i allt mörker! Nöjd! )

Och sen en tidig morgon vid Kumla sjöarna!

Sen har jag även gjort min livs investering...Spikmatta...Herregu vilken grej!

Nästan en religös upplevelse, för guu så skön! Rekomenderas mer än varmt!

Andra må bra saker..Fyllt år och fick en ny kamera av barn & barnbarn.  

Och så här fin är den:

Fick även 500:- som jag investerade i välbehövliga två par byxor och två tröjor! Det va skoj...

Sen I Tisdags var Bibbi och jag till Kumla bk för en fika och komma ut lite...Sjuklingarna Valter och Indra fick vara hemma men Texas fick egen tid med sin "mormor"...

Träna lite...men mesta dels ha kul med kampen...och det vare´ :)

Sen kan man bara ligga och va SÅ vacker...

Nedan bild: Foppa...Texas är visseligen kraftigare, men kan man inte skönja en viss likhet mellan kusinerna?   

Hur som, är dom vackra som få...och även Lille spillevinken Texas börjar gå från inte bara söt utan aven vacker :)

Ja det va väll allt jag hade att komma med för stunden! Ni får ha det så gott alla som kan...Och till dig vännen sänder vi dom varmaste tankarna vi har! Tänker på er i massor! // Kram

 

lena & hille

4 november 2010 08:20

Åh så härligt att du mår så mkt bättre, du ska se att det gör gott på Valter oxå. Om du kan finna lugnet så finner nog han det. Så dålig som han va så tar det nog tid för honom att bli bättre. kjamen

http://svartahille.blogspot.com

 

wolfgirl

4 november 2010 11:29

Vilka söta hundar du har :)

http://twiwolf.blogg.se

 

Linda

4 november 2010 12:49

Mycket fina bilder....är du nöjd med kameran, funderar på att köpa en ny bra kamera som är lite och enkel att ha med sig i fickan.

http://lindasvovve.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det sägs: Det tog En minut att hitta en speciell vän i dig. En timme att uppskatta dig.En dag att älska dig,men det tar ett helt liv att glömma dig.För alltid i mitt hjärta! ...

Nio månader har nu passerat utan dig & nu ska allt va bra! Du måste gå vidare! Gå vidare med vad??? Livslusten orken energin drivet vänner familj psykolog. Ingen orkar längre höra, och varje dag blir ensamheten ångesten större & större...Usch va ja...

Men en sak vet jag...Du är min vän..Min ända vän   Tack jag känner dock att du är med mig!  ...

     VALTER     Oj va livet är svårt & tomt utan dig Ibland! Saknar saknar saknar, så jag vet snart inte vart jag ska ta vägen och det finns ingen hejd på tårarna! Allt känns bara så jävla ensamt hårt och svårt och så jävla orättvist! ...

    Varför nu detta inlägg? För att offentliggöra att Valter var sjuk och han "inte bara lite jobbig"! Men framför allt för att jag vet, att att det finns dom som kommer ha nytta av denna viktig information och att Valter kanske ändå inte dog ...