Och just nu finns bara en sak jag önskar mig! Att få må bra och få en gnutta hopp om livet tilbaka! För just nu, finns bara smärtsamma tankar som inte ens är rumsrena...

Ringde läkarna i torsdag och dom skulle ringa upp för ny medisin. 

Det gjorde dom inte!

När man inte kan få hjälp inom sjukvården, vart kan man då få hjälpen...

När sjukvården ser en som ett hopplöst och obotlig fall, vad finns då kvar att tro på...

Nä ucsh, så trött jag är på mig själv och mitt j***a s**t liv...

Är verkligen längst ner i det svarta hålet!

Igår skulle jag till Askersund och hjälpa till med Agillytin, men fick vända bilen för att jag bröt ihop.

Åkte hem och så besviken på mig själv så usch...

På eftermiddan skulle jag även hjälpa en kompis att flytta...Samma där,väl på plats bröt ihop och fixa inte det heller...För mycket nya människor...

Fick åka hem och inse att man är som man är...I kolkällarn och den sociala fobin kommer då ovillkorligt tillbaka!

Bara försöka acceptera, att det är som det är! Att även försöka se nån mening med att det ska va så här! 

Jeanette

Hoppar jämfota här hemma! Jippi...Fantastiskt! Ännu mera snö har det kommit! Vill verkligen inte ha en gnutta mer nu...Jag vill ha tillbaks våra skogar! På förmiddan gjorde vi gjorde i allafall ett försök att ta oss till Blåberga. Men det gick ju inte komma fram där inte! Inte iallfall till grustaget som var min tanke. Men vi lyckades i allfall ställa ifrån oss bilen och gå en promenad på vägarna istället. Men nått fri släpp vart det inte för vi hade färska rådjur spår hela vägen framför oss som var mycket intressanta...Till o med dom väljer att avstå att vistas i skogen och gå dom plogade bilvägarna istället! Synd om dom små liven nu!

Passa istället på att öva inkallning när han var som mest fokuserad på vittringen...Här vänder han på en femöring, så duktig!

Däremot tror jag, eller vet, att vi har en bit kvar om han var lös och det kom en livs levade uppfarande. Vi gick väll nån timma och när vi nästan var framme för avfärd hemmåt så mötte vi på en Votcter (hur det nu stavas)tik. Han var jätte duktig i det mötet och vi stannade och prata och som belöning vart det en lekstund med tjejen! 

En riktig skönhet tyckte Valter...

Ingen "normal" hälsning här inte, utan Pang på rödbetan, så den biten behövs det ingen träning i. Här fick jag säga åt han ett par gånger och hjälpa flickan att inte bli våldtagen mitt på ljusa dan. Men sen lekte dom! Gjorde även en inkallning och som belöning igen ett varsegod till mer lek! Kändes bra ihjärtat, en bra promenad med lite kul spring!

Sen var det dax för besiktning...Men den "gubben gick inte! Det var lite fix...Men är ändå tacksam att det inte va några jobbiga rostskador! Så det är inte om alla säger, man behöver inte tvätta bilen för att undvika rost...

Medans dom besikata den passa vi på att köra ett litet lydnads pass! Blev en bra träning med lagom störning...Kanske till Bista jag ska åka och träna hund :)

Därefter vart det en fika o banan bakelse med mor!

Fira hennes ua bil och tröst åt över mina tvåor!

Kvällen tillbringades i Bettans nya lgh med att skruva Ikea möbler. Till Valters stora glädje var inte konkuransen så stor idag. Ingen mat inom synhåll och Ziz, i brist på annat, roade sig med honom istället på dom stora fria ytorna...

Ha en bra dag / Jeanette  

Igår va en jobbigare dag än vanligt! Sol ute men sorg i sinnet! Till en början av dagen var jag fortfarande väldans upprörd o arg inuti...Men med dagen ersattes den med stor ledsamhet, sorg, hjälplöshet och katastroftankar...

Bestämde mig för att inte lägga nån tid på Valter för dagen. Så han fick nöja sig med enbart nödvändiga rundor trots det vackra vädret. Vilket isig gav upphov till dåligt samvet. Men besviken och upprörd fortfarnde över vad som hänt, skulle det ändå inte leda till nått bra.

Jag försökte leva ett "hundfritt" liv genom att åka i väg själv på nått...

Men det är lättare sagt än gjort det också! Vad gjorde jag innan??? Alla mina andra hundar jag haft har levt mitt liv, men nu har det ersatts över att jag lever Valters.

Tankarna sprutar som en högtryckstvätt i huvudet!

Skulle även försöka klä mig i nått annat än hundkläder och märkte då att även de enda jeansen jag inte hade vuxit ur, inte gick på dom heller. Det gjorde en ännu lyckligare.

Åkte iväg till Marieberg och inhandla ett par! Hela livet känns ångest just nu och ångest fick jag också över mitt handlade. Jag har ju igentligen inte råd, men försökte övertala mig själv att jag var värd dom. Vanliga byxor kan ju va bra att ha ändå! Så jag ryckte snabbt bort lapparna, så nu är det som det är och jag är inte byxlös iallfall. Nått annat vart det faktist inte under hela dagen förutom ännu mera tankar tankar tankar...

Till kvällen börja jag ändå kunna sortera alla dom och fick hjälp med uppmuntrande ord på vägen av dom som sett oss under vår resans gång. Att öppna ögonen och se hur långt vi verkligen har kommit...Tusen tack till alla er!

Det har ju inte alltid vart en lätt resa, men vilka framsteg...

Så som han var häromdan var han ju på varje promenad förut...På varje cycklist, på varje bil, på varje hund...

Och dom fruktade bilresorna när han jämt var fram i framsätet hos mig och skällde ut allt i dess väg... Allt detta är ju faktist ett minne blott idag!

Ja, det är väll sånt jag ska försöka se mer av! Vart vi varit och vart vi kommit! Så med mycket arbete och ännu mer kärt besvär, kanske bitarna som är kvar också en dag blir ett minne blott...Vem vet, vem vet!

Nu gäller bara att komma på hur? Ligga lite lågt ett tag, låta tankarna samlas ihop och redas ut. Hur gick jag till väga, vad som funkade och inte...för just nu i stundens hetta är jag blockad!

Så några planer förutom en besiktning på bilen och hjälpa Bettan med sitt nya boende till kvälla har vi inte! Kanske ändå det blir en sväng till grusgropen i blåberga så han åtminstonde får rusa av...Länge sen nu! Vi får se vad jag känner för // Jeanette

Nyvacc. HD A, Fria armbågar, Mh testad godkänt skott, Otroligt Snäll, näst intill menlös, helt underbar, men ibland spritt språngande galen, säljes mycket billigt till en stresstålig, kolungn stabil matte/husse! Så hade annonsen kunnat sett ut i går!

Valters egna hade sett ut nått liknade! Skitmatte bortskänkes till grovsopor mot betalning! OBS! Mycket Bra Betalt!

En kanon dag som slutade i katastrof, men som börja med en härlig långpromenad i strålande sol runt Kumla. Kände mig glad och social så då får man passa på att vara sån också. Så vi tog oss en sväng till Svärdottern Sussane och lilla Ludde och käka lunch och fika. Därefter åkte vi iväg till Katt och Hund specialisten på dropp in för vaccenation.

Valter är fortfarande helt ovetande att han ens träffa en vetrinär och fick en spruta igår.

Med väntrummet fullt med ett X antal hundar fick jag jobba med lite kontakt övningar. Gick kanon! Så väl inne hade han bara ögonen på matte... Nu sticker jag sa vetten och sen var det klart. Noll reaktion, med varken en blick eller nått. 250:-, 100:- billigare än på andra ställen! Nöjd över både honom och priset hämta vi upp Bibbi och Indra för att sen dra vidare till Askersunds ridhus.

Allt började som förra gången över förväntan och vi fick tillomed till en bra platsliggning med huvet ner trots alla vovvar som störning. Hälsa mot en annan hund, sitt stanna kvar. Jätteduktig var han...Tills............

Agillity hindrena börja röra på sig då braka helvetet lös. Försökte göra ett bra avslut men det satt långt inne. Han fick som förra gången gå ut i bilen, kändes lönlöst och nöjde mig med ett halvdant avslut eftersom jag verkligen inte når han när han blir sån här.

Agillyträningen vart kort idag och hindrena plockades in. Ville verkligen inte ha det där avslutet vi fått. Gick ut och hämta han igen och gick in i ett ganska tomt ridhus denna gång...bara tre, fyra hundar... Men inte hjälpte det! Han gjorde sina berömda framfall som är snabbare än blixtens hastighet. Tog han till kanten och försökte bara köra lite kontakt och att han inte fick titta åt dom...Men stressen var redan ett faktum och han gjorde ett försök till överslagshandling och där vart jag vansinnig i milda ord sagt!

Jag fick ingen kontroll över huvet taget och vi gjorde som så många gånger!

Åkte därifrån med känslan om att vi verkligen är ett hopplöst fall!

Vet fan inte hur jag ska kunna få bukt med det här? Så just nu känner jag bara att jag vill ge upp allt vad hunderi heter. Leva i vår "Lilla lilla värd" där allt funkar...

Är full medveten om våra problem så det är inte där problemet ligger...

Gör verkligen inget annat än tänker och tänker!

Problemet ligger i HUR jag ska nå fram på ett sätt som fungerar idag, i morrn, i övermorrn...om en månad, om två år, osv osv...

Nått som funkar för mig och på honom!

"Ledaskap" i all ära...Enligt regelböckerna ska man va lugn, trygg, respektera varandra, konsikvent, lita på sin hund, och ha kul. Det är bara...LÅTER JU BUS ENKELT!

Men HUR man kommer dit? Att bara! Om man inte har det naturlig framgår ju sällan...

Va "bara" en bra ledare!

Nä, nu känns det verkligen hopplöst och jag börjar fråga sätta mig själv vad det är jag håller på med. Kommer vi verkligen få bukt med det här...Det undrar jag!

Är det här verkligen kul? Knappast säger jag idag! Kanske han faktist mår bättre här, som bara sällskapshund och inte utsättas för sånt här som varken han eller jag klarar av...Kanske det är så enkelt!

Ja ja...ser iallafall ut att bli en fin dag idag med! En sol som lyser! Alltid nått!

Jeanette 

Igår morse mätte temperaturen -27 grader och det tålde inte mina glasögon som har mer en ett antal år på nacken! Det har legat över mig ett tag, att jag inte vart väg å kolla ögonen. Men när jag skulle beställa linser över nätet, hade jag inte kvar mina uppgifter. Så det var bara att flänga i väg på en synundersökning, lika billiga som på nätet var dom också + att jag fick även tag i ett par rea glasögon för 650:-som min kära mor bjöd på. Så det som kändes som en katastrof i går, känns bara som en stor lättnad idag.

Mina ögon hade inte heller förändras så mycket, vilket jag var rädd för eftersom jag sprungit runt med alldelles för gamla linser. Sist jag var i väg (mins 10 år sen) fick mig en föreläsning som hette duga för att jag inte skötte mitt linsbärade...Men nu såg det fint ut...Skönt!

Var vaken hela dan i går också! Men idag blir det att ta tag i modet å ringa läkarn och säga att dessa inte heller fungerade! Hör ju hur jobbig dom tycker jag ÄR! Men nu ska jag fanimig försöka stå på mig, så jag får nått jag mår bra på...

Vad beträffar hunderriet händer det inte mycket! Får se vad vädret säger till kvällen om det blir Askersunds ridhus eller inte! Annars blir det väll som vanligt...Längta till VÅÅÅÅÅREN!

Som dax läget ser ut nu kommer Apellen vi tänkt till maj ligga i farozonen...

Har väldans svårt att tro att vi får fram nån spårskog att träna i tills dess, och ingen träning ingen Apell. Hörde dom faktist sa att det kan va så att vi får drass med snön liggande till midsommar...Kan det verkligen bli så illa tro

Vad tror ni... 

Jeanette

I morse vakna jag klockan 5, men känns helt acceptabelt efter ett par heldagar i sängen av att bara sova sova sova! Skulle igentligen åkt på en Briard träff i västerås men bestämde mig redan i Löradgs att det får bli en annan gång när vädergudarna mer är med. Vart en sovdag till istället, vaken korta stunder och det var då Valter fick sina runder! Så nu var dom här...Biverkningarna! Finns ingen energi och lust och ork över huvud taget utan bara en sak...Måste sova! Ryggen känns ngt bättre, men börjar undra om det verkligen är ryggen, kanske njurarna som gör så ont att det knappt gick o andas dom sista nätterna...

Jävla skit! Känns jävligt tröstlöst och hopplöst det här, jag kanske verkligen inte går att behandla! Finns det verkligen ingen hjälp? Och hur länge ska man orka må så här?

Solen lös i allfall igår! Var ju tvungen att föreviga snömassorna!

Lilleman på alltan...

Vår obefintliga lekplats...Vårlek i sandlådan blir nog inställt...

  Snö upp till trädkronan...

och ett obefintligt staket...

och vår baksida...

På promenaden vallas vallarna...Titta här går man, titta åt höger

Titta åt vänster....

Han går på trotoaren och jag på bilvägen....

Och väl hemma lite altanbus...

med toffeln...

Vad det ser ut att bli i dag...Är en innedag igen! -25 graderna får avgöra! 

Jeanette 

Söndag morgon och vaknade 3.15 Hade så ont i ryggen så det var en omöjlighet att ligga kvar! Snöstormen hade allafall gett med sig! Har aldrig sett så mycket snö, vad jag vet i hela mitt liv! Nu har vi inte längre ett staket, helt övertäckt och snön mäter till trädkronan trots att jag skottade ur för ett par veckor sedan. Börjar kännas lite smått oroveckade det här tycker jag...Nästan kusligt och "insnöad" är inte bara längre ett ordspråk, utan har ju nu fått en verklig betydelse. Och inte är det nog med det, mer har dom ju lovat till veckan! Den som inte bryr sig utan tycker livet är toppen i snökaoset är Valter! Skövlar sig genom snödriverna...Livet är toppen! Visserligen lite förundrad varför det blir såna kortisar, när vi har så kul! Ja ja...nog om detta väder...Men man kan nog känna sig blåst på en vår skulle jag tro...Det blir Vinter till sommar!

Annars har vi haft besök av Nina och Stella och hennes Kromfohrländer. Men det var ju inte så kul tyckte Valter...dom var ju jätte läskiga alla som invarderade hans kök.

Hans försök till att kolla av och lekinvit och han fick ett tydligt svar...

Men vi andra hade trevligt! Förta dagen tog vi oss en tur till Marieberg där jag verkligen gjorde fynd...En stålbur till bilen för 250:-

Valter kanske inte riktigt höll med här heller!Inte direkt det  fyndigaste köp jag gjort...

Nä fy vilken otäcking! Bilden ljuger för här ser han ju ändå ganska nöjd ut! Det är han inte...Men säger du att jag ska ligga här får jag väll göra det!

Ska detta verkligen vara nödvändigt???

Den här bilden talar mer för vad han igentligen tyckte om den...

Torsdag förmiddag blev till att fira Tessan som blev 25 år! Därefter vart det arbete för hennes del och vi andra tog en sväng till Nora där Nina hälsa på sina nära...gick kanon med alla vovvar i bilen! Medans dom gjorde sina besök, tog vi en runda runt Nora. Tog jätte fina kort men som än en gång försvann. Min kamera har verkligen ett eget liv????????? Så irriterande och Inge roligt alls...

Tessans 25 årsdag firas smörgåstårta och kladdkaka!

Valter på bilfärd...

  Till sammans med Ivve...

  och Kromhissarna ...

Stella med hennes Ivve... 

På kvällen kom Heso över men partyt som var tänkt uteblev! Ingen hade den rätta orken så det vart pizza och fika istället. Ingen fest men trevligt var det!

Fredagen kom och det var dax för dom att fara hem i ovädret som kommit...Otäckt men dom hade ingen möjlighet att stanna kvar, var tvungen att hem till resten av deras liga, men som tur gick det  bra!

På Fredagen var Su Tessan och Mamma här en sväng och till Lets dance fick vi sällskap av Bettan och Ziz. Fick till min stora glädje även gång min dator som tog vila ett dygn. Hade lite panik ett tag, man har tydligen införskaffat sig ett nytt beroende. Märks tydligare när den inte funkar. Vad gör man utan dator i stöstorm? Vad gjorde man innan? Bra fråga, men bra tidsfördriv är det!

Så igår vart det dator, dator, dator, ett kort pass inomhusträning och Melodifestivalen! Antar att det blir nått liknade idag, men om det nu håller upp och man slipper få pisk i ansiktet så kanske även  det går att pinna sig väg på en rejälare runda...Sen kommer jag även hålla tummarna för dottern som trotsade allt och begav sig iväg på båtresa att hon kommer välbehållen hem!

Ha det bra // Jeanette

Igår morse tog vi oss till Öbk för att möta upp Carola. Vi åkte dit tidigare och gick en riktig "söndagspromenad" i skogen. Men söndags promenad menar jag lugn fin lunk och bara trevligt...Presic så som han va där och då, det är dit jag vill komma en dag! Här hemma är vi inte riktigt på "Söndagspromenad" än om vi säger så   ! 

Men som sagt det började bra och det fortsatte i samma anda. På parkeringen satt en stor ung hane. Inget gappande alls utan jag hade "kontrollen" och han va fukuserad så det tillomed gick o träna. 

Carola kom och vi fortsatte med positioner, ingångar, kontakt, stanna... Det vart en kul träning som kändes jättebra. Därefter vart det lite fika. Innan vi åkte hem skulle han rastas, men då kom det ut en Kelpie som hade lite för kul med sin husse...Då vart det lite jobbigt för den lillemannen. Men trots det kändes det jättebra! På hemvägen tog vi vägen förbi och han köpte en ny kamp fast i fick format för presentkortet han fick igår...

Väl hemma var vi lite pumsna så då vart det lite vila innan jag tog tag i en del städning innan det var dax igen att fara till nästa pass med Bibbi och indra! Askersunds bk på plats i ett ridhus! Tanken var bara att vi skulle bara lära att vistas i det. Men det kändes så bra så först körde vi lite lydnad efter att jag fått jobba upp kontakten...Det gick!!!! Super glada och nöjda garska vi upp oss och var tom med på vardagslydnaden som dom höll i. Väldig följsam och lyhörd till på slutet då dom drog i gång agillyti banan...Då hade dom så där roligt igen! Att andra har roligt eller bråkar då är inte stresströskeln hög kan jag lova, så där har vi mycket kvar att jobba med.

Däremot kände jag mig mycket nöjd över mig själv att inte jag gick upp i samma stress vilket jag ofta gör och känner frustration...utan jag tog det lugn fick ner han i varv och han fick släppa ut lite över en promenad och en vila ett tag i bilen för att sen prova igen.

Han börja varva upp men vi arbeta oss upp till en kontakt och körde ett kort pass igen som avslut! Känslan var kanon när vi åkte där ifrån hos båda oss och hos Bibbi som det också gick kanon för med sin lilla fröken Indra. Sprudlande hemfärd och peppad på fler besök där så nästa tisdag bär det av igen!

Ska nog faktist även kolla upp en vardags lydnads fortsättnings kurs där...Skulle va jätte skoj tror jag!

Idag då! Jo idag kommer nina på besök med sina vovvar...ska bli så skoj att träffa dom! Så nu ska det först slingas hår på Tessan och städas klart! Så nu...

Carpe diem / Jeanette