Utan för vårt fönster ter sig allt som vanligt. Känns konstigt! Men ingenting är längre som vanligt. Nått fattas och det är du!

Men vi kommer va tvungna att vänja oss med...

Att inte se dig, komma gående ler och långhalm med Tessan.

Att inte ha nån Collie som kommer inrusande för att ligga så nära, helst på och gärna innuti om det gått och bara mysa och låta högt av välbehag. Du kunde aldrig komma tillräckligt nära.

Att inte se en Collie i dörr öppningen med en strumpa, leksak eller nått annat vad du nu råkade få tag på...Titta vad jag hitta...Ska vi leka?

Att inte ha en skällande Collie komma rusande när vi skrattar...Ett skratt missade du aldrig!

Att inte ha nån som navlar på oss...Hund som människa spela ingen roll...Du älskade att visa din kärlek!

Att inte ha nån som segar efter på promenader för ditt livs passion...Dofter!

Men också Oron som funnits runt dig till och från. Varför du inte ätit, varför du kräkts, vikten mm...

Vi fick svaret på ordet Varför??? Hårt för oss...Skönt för dig! Vår älskade lilla Foppa!

Som tur är har jag min Valter! Han är nu min största stöttepelare. Som du var till mig, när din Mamma gick bort!

Kram Jeanette

 

bibbi

18 november 2009 13:58

mina tankar går till dig varje dag. förstår att saknaden är stor. många kramar i från mig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det sägs: Det tog En minut att hitta en speciell vän i dig. En timme att uppskatta dig.En dag att älska dig,men det tar ett helt liv att glömma dig.För alltid i mitt hjärta! ...

Nio månader har nu passerat utan dig & nu ska allt va bra! Du måste gå vidare! Gå vidare med vad??? Livslusten orken energin drivet vänner familj psykolog. Ingen orkar längre höra, och varje dag blir ensamheten ångesten större & större...Usch va ja...

Men en sak vet jag...Du är min vän..Min ända vän   Tack jag känner dock att du är med mig!  ...

     VALTER     Oj va livet är svårt & tomt utan dig Ibland! Saknar saknar saknar, så jag vet snart inte vart jag ska ta vägen och det finns ingen hejd på tårarna! Allt känns bara så jävla ensamt hårt och svårt och så jävla orättvist! ...

    Varför nu detta inlägg? För att offentliggöra att Valter var sjuk och han "inte bara lite jobbig"! Men framför allt för att jag vet, att att det finns dom som kommer ha nytta av denna viktig information och att Valter kanske ändå inte dog ...