Vad dom hade att säga idag:

Din ängel ger dig värme i kylan, ljus i mörkret, hopp i förtvivlan, en röst i tystnaden, tröst och kärlek i sorg, sällskap i ensamhet. Det du behöver göra är att öppna upp dig och ta emot den enorma kärlek och omsorg

Idag äntrar vi tävlingsbanan för första gången! Så kraft och positiv energi,fokuserad, mod och lugn är vad jag vill fylla mitt inre med idag! Ska bli jätte kul, men jag hade önskat mig lite mer sömn. Sömnen har varit katastrof ett tag. Supertidiga mornar, som idag klockan 3. Verkar som det bara blir tidigare och tidigare också...Inte bra, men försöker att tänka att det kommer gå vägen ändå, trots att jag börjar känna mig ganska urlakad vid det här laget. trodde jag faktiskt skulle få sova idag. Var i tripphult flera timmar och spåra och därefter städa och kunde heller inte sova middag. Men, men nu är det så här, får försöka göra det bästa av det ändå!

Så idag kommer det att bli en kanon dag! Jag kommer känna mig stark och fokuserad, vara i nuet och göra vårt bästa. Jag kommer lita på valter & vi kommer ha kul och kännas bra! 

Vad har änglarna att säga mig idag;

Du finns till av en anledning, du är ingen slump. Du är en tillgång och du behövs. Låt ingen annan eller du själv övertyga dig om något annat.

Tarot: Månen

I detta kort finns känslorna, drömmarna men också illusionerna. När detta kommer upp är det något som påverkar en väldigt starkt känslomässigt, själsligt. Känslorna kan vara överväldigande och detta kan leda till grubblerier då man kanske inte riktigt förstår varför man reagerar så starkt. Då är det bra att försöka ta reda på varför man känner som man gör. Här finns en andlig medvetenhet om tidigare liv och framtida. Uttryck dig gärna genom dans, måleri och sång, låt själen få uttrycka sig. Lev i känslan. Detta är et kort för andliga kontakter, kanalisering, seanser eller clairvoyans. Kanske man läser eller skriver något som har med andlig utveckling att göra.

Ha en bra lördag! Carpe Diem KramJeanette

Men vindarna blåser i medvind och solen lyser på mig just nu! Jag fick hjälp på vägen att lämna självömkans tider och istället agera. Efter ett teoretisk lektion i telefon följdes Tisdagen av praktik. Jag var till Kumla Bk och fick hjälp och tips av Carola med enkla effektiva förbudsövningar till Valter! Han fatta snabbt, men fick upp ögonen att grunderna sitter inte ordentligt. Så det är där jag måste börja innan vi kan ta tag biljakten! Fick även mig en nyttig lektion IGEN om konsikvent i ALLT! Och mycket annat smått och gott  som jag gör utan att tänka på det, så att det blir tom orättvist mot min lilleman! Konstruktiv kretik är bra kretik, så just nu är vi på banan igen och jag utmanar mig själv & lilleman hela tiden!

Tisdagen forsattes med att jag började min kognetiva terapi i panik ångest! Det var jätte jobbigt, men det jag mäkte är att jag inte har nån förväntans ångest längre. Tidigare kunde den vara upp till ett par veckor förut!

Däremot kom den på plats och jag bröt i hopp direkt innan start...men jag flydde inte från plats för att aldrig mer återvända. Jag stannade kvar i situationen levde ut ångesten (skämde ut mig). Jätte starkt gjort av mig! Det vi fick göra var att få en genom gång hur ångest och kropp funkar, därefter sätta oss att tänka på:

*Vad vi gör idag

*Vad tror oss klara av inom dessa 10 veckor

*långsiktiga mål

Mina mål är att:

Kan idag:

1)Vistas på de flesta platser beroende på humör och vilka människor som är på plats

2) Kan inte hantera bakslag och motgångar utan att dra ner mig själv i flera dagar, därför undviker jag ofta sådana situationer där jag tror sånt kan förekomma

Inom 10v:

1)Vistas på dessa ställen även när det är mer folk

2)Att utsätta mig för dessa situationer ändå

3)Lära mig stresshantering

Slutmål:

1)Att vara oberoende av mitt humör och vilka som vistas på platsen och göra det som var tänkt, utan att "kolla av"!

2)Att kunna hantera dom där och då och gå vidare och se det som en erfarenhet!

3)Att bli av med inre stressen och känna lugn och harmoni

Sen finns det ju mycket annat, men det här tre viktiga bitar som jag tror kan lösa vägarna till mycket annat!

Jag ser mycket fram emot den här kursen, även om den säkert kommer vara jobbig och sätta gång mycket.

Men känner att den kommer i rätt tid för nu vill jag verkligen ha bot till bättring!

Har faktist redan börjar utmana mig själv! I dagarna har jag vågat frågat privata på gatan om jag kan få öva hundmöten. Igår träffa jag en i Örebro som tom erbjöd till mer träning om jag ville.

Jag har talat med hyresvärden om kyl och frys...Dom vill laga 20 års gamla skåp! Det vill inte jag för jag har en el räkning på 500:-/mån. Sa vad jag tyckte och tala med hyresgästföreningen. Sen om jag nådde fram det vet i hundan. Men jag tala ut iallafall!

En milstolpe blir ju också på Lördag! Att ta sig runt en lydnadsbana för första gången i livet! Just nu är jag faktist jätte taggad och känner att det ska bli jättekul, även om det finns nervöst påbrå med så klart! Så Onsdagen och torsdagen har det varit mycket lydnadsträning inför vår stora dag! I onsdags träna vi med Bibbi och Indra & igår förmiddags var vi till Öbk med Carola. Kanon träningar och tips på vad jag ska tänka på!

*Inkallningar i full fart...händerna bakom ryggen! Min hand flyger upp när han kommer och det är den han hoppar efter och slår i benet.

*Att lita på valter,han ÄR kanon duktig! Det är när jag tvekar, han tvekar!

*Att inte "fladra" med händerna så mycket och inget godis i händerna!

*Värma upp innan! När jag tar ut han ur bilen " finns bara han och jag".

*Och till sist men viktigast. Ha kul!

*Min målsättning för denna tävling är att överstiga vår tävlingträning 103 p, och att vi har en bra känsla med oss hem!

Idag blir det också hunderi, men i spårskogen! Sen skulle jag vilja städa, men eftersom det tydligen är så jätte kul i ottan och jag slog upp mina blå redan 03.15 så får man va gla att man orkar det lilla!

Nått att tänka på:

Inne i dig bor ett ljus

Du har fått en liten gnista  som bor i ditt bröst.

Sprid det! 
Du tänker positivt, låter dig inte dras ner av varje liten motgång, utan känner istället tacksamhet över allt du faktiskt har.
Upptäck att du egentligen är rik!

Räkna bara upp för dig själv allt du har som pengar inte kan köpa.

Du känner glädje när du möter andra och räcker dem av ditt ljus!.

Du har lätt för att lyssna på en annan människa och på hennes glädjeämnen och bekymmer.

Du delar med dig av alla dina positiva tankar och känslor.

Tänk om alla gjorde som du!
Vilken underbar jord vi då skulle bo på

Kram Jeanette

Vad händer i kroppen under en panikattack

Ångest är en helt normal reaktion på en situation som upplevs som hotfull. Vi är konstruerade för att snabbt kunna reagera på fara och kroppen gör sig berädd på att antingen slåss eller fly.

Tänk dig att du haft ett trevligt resturang besök. Du går ut därifrån och plötsligt står en rånare framför dig med en kniv. Utan att du medvetet gör något kommer din kropp att slå på stora larmet-förbereda kroppen på att överleva genom att antingen fly eller slåss. Du får en massa snabba fysiska förändringar men också starka obehags känslor och en stor önskan att ta dig bort från situationen.

Iden här situationen är det helt normalt och sunt att känna ångest. Det är lätt att förstå varför ångesten kom.

Men när ångesten kommer oväntat med samma kraft, när det inte finns nått verkligt hot? Vår kropp skiljer inte på verkliga hot som rånare, vild björn eller en bil som kör fort emot oss eller upplevda hot som triggas igång av en upplevelse av fara. Om vi var tvugna att stanna upp för att och fundera på om det var en björn två meter framför oss skulle vi inte överlevt länge som släkte. Vår flykt/kamp-respons behöver vara överkänslig. Bättre att bli skrämd en gång för mycket, än en gång för lite. När kamp/flykt är för känslig och larmar i tid och otid kan det leda till mycket lidande. Vi människor är såna att vi alltid vill hitta förklaring och orsaker till vad som händer. I falllet med rånaren skulle vi inte bekymra oss över att hjärtat slog snabbt, för det skulle kännas helt förstårligt i den situationen.Men när vi inte har nått hot men ändå får panik, så försöker vi hitta på andra förklaringar till varför vi känner oss illa till mods. Kanske tänker vi att panikattackerna är tecken på en allvarlig sjukdom. som hjärtfel, eller att de konstiga känslorna tyder på att vi är på väg att tappa kontrollen, svimma eller bli galna.

Våra TOLKNINGAR av systemet blir en del av problemet, för att vi skrämmer upp oss själva ytterligare. Om vi lagt märke till att vi ofta känner oss yra innan en panikattack, kommer vi med sannolikhet bli rädda för yrseln. Det kan leda till att vi blir rädda för situationer där man känner sig yr och sen undviker dessa situationer. Vi människor är jättebra på att lära oss när nått är farligt. Svårare att lära om men fullt möjligt!

Vi blir RÄDDA för vanliga, fullt normala och ofarliga förändringar i kroppen, som ökad puls, smärta, yrsel. När vi sen är rädda fokuserar vi automatiskt på extra mycket på det vi är rädda för och upptäcker ännu mer symtom.

Många andas fel,ÖVERANDAS, vilket leder till olika kroppsliga symtom. Kn va svårt att vea om man gör det.

STRESS gör att vi ligger närmare panikattacker. Kroppen producerar mer av vissa hormoner. Stress kan ha byggts upp under lång tid pga jobb, ekonomi, relationer eller som en effekt på ökad oro för sin kropp.

Att UNDVIKA ångestframkallande situationer är mycket frestande, men gör tyvärr ångesten att få ett starkare grepp om sitt liv och livsutrymmet begränsas. Dessutom får man ingen möjlighet att överbevisa sig själv till att situationen är ofarlig.

Upplevelsen av fara sätter i gång Kamp/Flykt beteenden

När man upplever en fara eller väntar sig en farlig situation så skickar hjärnan ut signaler till det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet har bla till uppgift att styra kroppens energi nivåer.

Det finns två delar:Det sympatiska nervsystemet som är "gasen" och det parasymatiska som är "bromsen". Gasen förbereder kroppen till att agera och bromsen lugnar ner kroppen. När gaspedalen trycks ner sätts hela kroppen igång, och det är därföe vi upplever olika symtom i kroppen. Den här aktiviteten kan stoppas på två olka sätt, antingen bryts adrenalinet ner efter en tid eller också slår bromsen i för att lugna kroppen. Någon av dessa saker händer alltid. Att ha gas pedalen nedtryckt är väldigt energi krävande så kroppen kommer att se till att den bromsar tillslut. Ångesten/En panikattack kan inte fortsätta i all evighet. Att den är energikrävande har du kanske märkt på att du är mycket trött efter en attack? En del kemikalier skvalpar omkring i kroppen en stund, så det är helt normalt att känna sig uppjagad ett tag efteråt.

Symtom

När "gasen" slagits på för att vi upplever en fara händer flera saker:

*Hjärtat slår snabbare och hårdare. Det är för att pumpa ut syre i alla stora muskelgrupper så att vi snabbt kan fly/slåss. Hjärtklappning är vanligt men ofarligt. Blodet omderigeras till där det behövs bättre. Blodkärlen krymper så att vi inte ska förlora så mycket blod om vi blir skadade. Det gör att man känner att det sticker eller domnar i huden. Blodet omfördelas från matsmältningen, eftersom det är mindre viktigt just då. En följd av det är att man kan känna illamående, få magknip eller diareer. Torr i munnen som efterkt av att matsmälltningen inte prioriteras just då.

*Musklerna spänns för att vara redo för snabb reation och aggerande. Kan göra att man känner sig spänd och får ont, darrar och skakar.

*Andningen blir djupare och snabbare för att ge syre om man skulle behöva gör nått snabbt. Men trots att man får syre känns det som man inte får luft. Skälet till det är att balansen i lungorna rubbas när vi får ner för mycket syre. Helt ofarligt men kroppen försöker rätta till det genom att andas ännu mer. Andas man snabbt, minskas blodtillförsen

till huvudet. Handlar om mycket liten mängd men det upplevs som yrsel, dimsyn,overklighetskännslor och blodsvallningar.

*Svettningar och skälet till det är att det ska bli svårare för en angripare/fiende att få något bra grepp. Hjälper även till att kyla ner kroppen.

*Puppillerna vidgas för att släppa in mer ljus-oskarp blick, prickar i synfältet.

*Tankarna och uppmärksamheten fokuseras på att upptäcka hot och skydda sig från fara. Konsentrations

  svårigeheter.

När du är totalt övertygad om att panikattackerna och symptomen är helt ofarliga så kommer rädslan och paniken inte att uppstå. Lättare sagt än gjort, men dte är bevisat att det ÄR så!

Vi lär oss att reagera med ångest

Vi människor är snabba med att reflexmässigt koppla ihop något som ger oss symtom med vad som skull ekunna va orsaken. Syfter är ju förståss att kunna skydda oss själva och undvika att må däligt igen. I många fall fungerar det bra. Om vi blivit sjuka av att ha ätit dåliga räkor, så är det ju sunt att inte äta resterna dagen efter. Eller om vi halkar på en isfläck, hålla lite bättre koll på vägen framför oss. Men på samma sätt kopplar vi ihopp ångestsymtom med vad som skulle kunnat orsaka den och vill undvika det som som fick oss att känna oss ångest fyllda igen. Problemet med obehandlad ångest är att den lätt sprider sig till fler och fler situatoner och områden. Detta händer för att man ofta börjar undvika situatonerna som utlöst stark ångest. Till slut kan det räcka med enbart tankar som får att dra igång en ångestattack och upplevelser av obehag.

Att vänja sig istället för att undvika

Det går att behandla ångest genom att medvetet utmana den. Eftersom ångesten lärs in (situation=känsla) så kan vi lära om. Om vi utsätter oss för lagom ångestframkallande situationer utan att fly eller distraheras oss, så lär sig vår kropp att situationen inte är farlig och blir mindre benägen att slå på stora larmet. En ångestattack kan inte pågå hur länge som helst. Om vi orkar stanna kvar i situationen länge nog så kommer vi uppleva att den mattas av. Det kallas för exponering.

Tankar om ångesten är viktig. Tankarna är lättare att ändra genom att få nya upplevelser. Hur gärna man än skulle vilja tänka bort ångesten så går inte det! Man måste utsättas för att få uppleva att något blivit annorlunda än vad man tänkte sig...För att ändra tänkandet och förväntan!

Om ångest från kognetiv terapi i Hallsberg!

Igår förväntade jag mig en bitterljuv dag. Så självömkande och besviken på mig själv, att alla andra klarar av min hund, men inte jag. Att det funkar där, men inte här. Jag tar varje misslyckande som en katastrof, vilket ett samtal igår fick mig att inse, att det är där roten till allt det onda ligger. Känner att det är kört & katastoftankarna rusar runt så jag blir som blockerad! Hade bestämt mig för att INTE göra nått igår,mer än att "tjura" och tycka synd om mig själv. Men efter det samtalet fick jag många Aha upplevelser & påminnelser! Det fick mig att vakna igen och se och påminnas om vart jag var, och vart jag skulle ta vid igen vad gällande min lilleman, och istället agera! Det stora problemet är JAG själv och MINA katastrof tankar som kommer vid ett "misslyckade"! Nej, Agera & hänt är hänt!

Att vara konsikvent, det är ju tydligen inte det lättaste...Trodde faktist att jag VAR det! Men med nyöppnade ögon och fokusering på det...men oj oj oj vad han slipper undan i mångt och mycke som jag inte tänker på!

Nej, nya tag och nya krafter!!!

Idag blir det Kumla bk lite lydnadsträning & lite mer tips om förbudsövningar. Sen i eftermiddag ska jag för första gången på kognetiv grupp terapi! Så men nya krafter och nytt mod och ännu ett försök till bättring ser denna dag ganska spännande och hoppfull ut!

Carpe Diem Jeanette

Vad änglarna hade att säga mig idag:

Helande är viktigt för dig just nu och din ängel vill göra dig påmind om att du kan få hjälp på vägen genom att öppna ditt hjärta och låta dina sår läkas. Öppna upp dig och tillåt dig själv omfamnas och bli helad med din ängels kärlek och omsorg.

Hua, vilken helg!!! Den vill jag helst stryka ur mitt förflutna! Tungt har det varit, vart man än vred och vände sig & jag är klart medberoende i mina känslor till både nära & min Valter! Mår inte andra bra, mår inte jag bra! Maktlöshet är känslan! Borde ju kunna det här, har ju gått kursen i medberoende! Svårt att vara den stöttande och hjälpande man vill och ska vara, när man blir så svag själv! Jag har verkligen försökt men jag säger bara vilka misslyckanden denna helg haft med sig!

Så idag blir det bara att ta det lugn, att försöka sänka kraven på mig själv. Jag gör vad jag kan och får försöka vara nöjd med det!

Ett måste har jag att ta tag i för dagen och det är att försöka få tag på läkaren, och han lyser för det mesta med sin frånvaro. så hur denna månad slutar ekonomiskt är ingen som vet, får bara hoppas och förlita mig på den bästa utgången!

Vad har ni att säga mig idag: Änglars viskningar!

Du är i säkert förvar, omfamnad av din skyddsängel som inte låter något ont hända dig. Det finns ingen kraft starkare än kärlek och det är runt omkring dig överallt just nu. Slappna av, sänk din gard och du kommer att känna det starkare.

Jeanette

Nu minns jag!!! Har kanske glömt en viktig del i arbetet med Valter! Ett av råden var att skriva ner hur det går! Så nu ett tag framåt för att hitta orsakerna, se faktiska framgångar och ändringar som kanske behövs kommer jag noter promenaderna hur dom går, bra & dåliga! Jag kommer för att lättare få en över blick ge ut stjärnor

Där

*    = Katastrof

**   =Inte Bra

***  = Ok

**** = Trevlig promenad

*****= Med bravur

Dag 3) 5 okt

***Morgon: Promenad runt för att bara kissa och bajsa!

****Lunch:Promenad i stan hemma hos mamma, vi passerade hundar utan problem, men med ökad på slag av stress, men han gick där han skulle!

****Middag: En långis genom Kumla till Andreas, vi passerade människor utan stresspåslag, men vid möten av hund ökat stress men inga utfall! Gick där han skulle! Passivitet mitt på gångbanan i kumla centrum med nära cyklande, gående, låg fint, med ett utfall mot en mycket närgående hund ca 0,5 meter! Här får jag ***** stjärnor! Sa nej la han igen och fortsatte där vi hölls utan att hela livet rasa! 

****Kväll: Liten kvällsrunda. Mycket bra koll och lyhörd på mig slöt tom upp frivilligt vid min sida! 

Dag 2) 4 okt

*** Morgon: Promenad i koppel runt kavarteret & lydnadsträning Gick smärtfritt!

**Middag: Promenad runt Kumla i koppel, foppa var med! Till en början ganska ok, men sen! Efter krav att gå vid sidan en längre stund...så stressad han snurra for åt alla håll! Min känsla när jag gick var bra, nu när jag kom hem vill jag aldrig mer gå ut med han, känner att jag håller på att förstöra han, skulle nästintill betala för att slippa det här eller lära han gå på låda inne och aldrig mer ta ut han!

*Eftermiddag: En liten runda runt kumla bk sen var tanken att Lydnadsträna för att återställa ballansen från förra promenaden! Det var nog rekord i kortast tid på lydnadsplan i allfall! Ett par apporteringar sen ett stanna under gång! Där han i sin belöning släppte kampstocken för att rusa efter en bil. Sekunder från döden eller åtminstånde skadad! Lyssna inte ett dugg, bilen stannade och han var på ingång mot mig, när bilen åter igen börja rulla. Då stack han igen! Vart vansinnig, tog grejorna slängde in dom i bilen och åkte utan honom! Ganska omoget och osmart så här i efterhand men jag var så ARG! Han fick kuta vill jag lova! Man ska INTE vara långsint, jag vet det. Men jag var så arg, ledsen, besviken & kände sånt misslyckande att jag orka bara inte se han, så igår fick han banne mig ligga hela kvällen fram till sista promenaden och den vart inte den längsta han fått!

**Kvällen: Endast en kiss runda, snabbt ut och snabbt in för att inte göra mig mer olycklig än vad jag redan var!

***Dag 1) 3 okt Fint på förmiddagen, regn och blåst från middag och till sena kvällen!

Morgon: Promenad i koppel, 1timma i Kumla. Tidigt och träffade bara på enstaka person och hund!

Foppa var med för dagen! Först ett varsegod till att gå fritt i kopplet för att senare få ett "gå här".

Han går "här", men försöker ta sig fram, stressad andning i möte med folk och även efter en direkt tillsäjelse, ett försök till utfall men som gick snabbt att bryta. Annars ganska lugn efter ett tag trots Foppas närvaro. Avslutningsvis ett fritt gående. På s.h.gatan in till min gata blir han alltid stressad av nån anledning!

***Lunch:En kortis men som flöt på ganska bra runt området. Foppa var med & han skällde på ett par i en bil som först börja skälla på honom, han sluta omg men med ökad stress nivå.

***Kväll: Flöt på riktigt bra, men gav han ett varsegod ganska omgående för att jag orkade inte själv. ett par på minnelser i ett par små ryck...Däremot på hemvägen tänkte han tanken på en cyklist, vilket var mycket länge sen trodde tillockmed att det var helt borta. Men han tänkte tanken och jag fick till en snabb eftektiv tillsägelse, han valde själv därefter att gå vid min sida. Här har jag märkt tidigare att han har svårare med bilar när det regnar...skvättande läten, troligen var det oraken även med denna cycklist!

Våren -09

Att Tänka på idag: En Ängels vikning:

Omge dig av människor, djur och väsen som bringar fram positiva energier som kärlek, harmoni och förståelse, det är helade i sig.

Vardagspromenaderna:Trestavar:

Du kan nu se dina framgångar i dina projekt och företag, du har bra kontakter, känner rätt personer för att ta dig framåt i affärsvärlden. Just nu sker ett växande och expanderande av det du jobbat för och du möter människor på vägen som kan hjälpa dig, ge dig tips och råd. I kärlekslivet kan detta visa på att du möter en spännande och dynamisk person via nätet eller via dina vänner, kommunikation är a och o

Lördag morgon och jag vaknade 5. Känner mig trots det ganska utvilad och har en bra känsla i kropp & själ.

Banne mig att det funkar att tänka på dom goda sakerna här i mitt liv också. Så det är bara hoppas och tro att den håller i sig som den gjorde nästan hela dan igår!

Igår fick jag massor med uträttat som bara det känns så skönt! Morgonen började med att jag åkte till klubben och fick till en kanon träning med lilleman, både han och jag hade skitkul!

Min tanke var att om dagen börjar possetivt kanske vardags promenaden går bättre, som jag för tillfället har tappat rejält och känner att jag inte riktigt mäktar mig på igen!

Han stressar runt som vanligt och jag når verkligen inte fram! Så frustrerande...att JAG inte kan få till det själv. Maktlöshet att andra når fram, och inte jag! Vet inte vad JAG gör för fel ????

Tanken var god för jag behöll humöret och en bra känsla så att jag fick lite gjort här hemma! Klädkammaren, frysen höstrensning på altan fick sig en omgång. Städat och fint, endast badrumet och fönstrena kvar tills jag kan känna total tillfredställelse! Så skönt!

Sen var det dax för promenad och humöret fick sig en törn! Så ledsen och besviken på mig själv blir jag! Inga utfall, men så stressad är han...och jag vet att det är det, som leder senare till utfallena. Väl hemma igen fick vi en bra dag, men jag känner att jag verkligen våndas och undviker promenaderna. Vet faktist inte vad jag ska göra och vad det är för metod som funkar för oss även hemma!

Så för att behålla humöret vart det bara korta rastningar resten av dagen och jag sitter nu och famlar efter kraft & rätta känslan att gå ut och möta denna dags vardagspromenad. Eller om vi bara ska vara, genom denna dag också för att hålla humöret i shack! Men då kommer istället det dåliga samvetet! Ja, ja vem har sagt att det ska va lätt att fostra hund!

Det jag måste tänka på är känslan jag har innan promenaden. För bara nu, i skrivande stund, känner jag ökad puls och frustration & Stress!

Så vad är det för känsla jag har när jag startar promenaden? Jag vet, och den måste absolut bort!

Annars var gårdagen bra! Och mycket har jag att va tacksam för!

Vi fick till en kanon rolig träning!

Fick massor med bra saker uträttat i hemmet!

Laga mat!

Borstade Valter!

Besök av Tessan & Bella!

Positivt tänkande!

Idag kommer det att bli en bra dag! Jag kommer känna mig stark & lugn! Promenaderna kommer gå bra och jag kommer att fixa det här! Svacka är tillåtet och vi kommer att hitta rätt igen! Jag kommer kunna fokusera på framgångarna och inte motgångarna! Jag kommer även kunna hantera situationerna där och då och sen släppa och gå vidare! Hela dagen är INTE förstörd pga ETT misslyckande!

Så med detta måtte det väl ändå bli en bra dag...Önskar alla detsamma// Kram Jeanette